Del 2: Driv en webbsajt och skriv alla texter själv. Men skriv alltid i tredje person, så att du ger illusionen av att det är någon annan än du som skriver. Som att du har en ”webbkille” som sköter det där…

”Till veckan uppträder Hasse på Raw i Stockholm, biljetter kan köpas på bla-bla-bla” Och så vidare. Observera att detta även funkar om du är musiker etc.

Jag och Johan åkte upp på Umeås stand up-klubb Blå mongo ikväll.. Tre timmars bilfärd för en timmes underhållning.

Det var otroligt mycket folk på Scharinska – man kunde knappt ta sig in i lokalen. Väldigt lagom och bra scen också. Imponerande att se att folk kommer en onsdag för att se på stand up – och med ”bara” rookiekomiker, dessutom. Och shit, vad billig ölen var. När man är van vid Ö-vikspriser, tror man genast att bartendern räknat fel på växeln.

Bilden blev kackig som satan men you get the picture.

Försökte ta ut pengar på en bankomat i Hagsätra. Gick inget vidare. ”Fel i Internet Explorer” stod det. Känns inget vidare att bankomaterna körs på Internet Explorer…

Pratade med Mats Nordstrand igen och det eventuella samarbetet mellan Örnexpo och TC. Nordlander har något stort på gång, sa han. Tydligen någon kändis som han håller på att spika som konferencier men han ville inte säga vem det var än. Men om allt gick i lås så skulle vi samarbeta på något sätt, tyckte han. Och det tyckte jag också.

Bara tanken på att köra stand up mitt i ett hav av kommersialism, får det att vattnas i munnen. Lejonets kula kallas det visst.

Hamnar alltid i bandkoma efter en grym spelning. Kan inte lyssna på annat än det bandet under 4-5 dar efteråt. Nu är det såklart AC/DC som dröjer sig kvar och såhär vid två på natten har jag fastnat med For those about to rock-albumet i lurarna.

Småfull på folköl inser jag plötsligt att jag har ett ansvar gentemot er också. Därför kommer här min personliga lista på de bästa AC/DC-låtarna, med en kort motivering till varje:

Inject the venom

Sjukt hård låt från For those about to rock, det tredje albumet som producerades av Mutt Lange (som senare jobbade med Def Leppard och Shania Twain…). Efter att riffet repeterats tre gånger kommer Brian Johnson in och sjunger råare och brutalare än han någonsin gjort, förr eller senare. ”No mercy for the bad if they waaaant it!” När man hör det, vill man inte vara bad boy längre.

Hells bells

Black Sabbath får ursäkta, det här är den bästa användningen av kyrkklockor i en rocklåt. Från första skivan med Brian Johnson, som ersatte döde sångaren Bon Scott. Sällan har ett band så smärtfritt lyckats byta ut en så viktig bandmedlem.

Thunderstruck

Mäktigt, smygande intro som utvecklas till ett monster. ”Aa-aa-aah!” Bästa spåret från AC/DC:s bästa skiva på ”senare år” – The razor’s edge.

That’s the way I wanna rock’n’ roll

En kärlekslåt till rocken som kan stå bredvid Little Richards och Chuck Berrys bästa låtar utan att skämmas, vilken dag som helst.

Nervous shakedown

Den bästa låten på gruppens i mitt tycke kanske bästa platta Flick of the switch. Dock i tuff konkurrens med öppningsspåret Rising power. Grymt driv.

Shot down in flames

Den där lilla, lilla pausen innan Bon Scott skriker ”Shot down in flames!” är så jävla laddad! Blev glatt överraskad att de spelade den i Globen då jag håller den ännu högre än albumets titelspår Highway to hell.

Så du vill bli stand up-komiker? Kanske uppträda på Thule en vacker dag? Nu drar vi igång en skola i tre delar för dig som vill lära dig yrket. Läs och lär!

Del 1: Ta pressbilder där du gör konstiga saker med fingrarna.

Var i Stockholm i helgen. Stockholm får mig alltid att känna mig som en val. Jag kommer från det kalla djupet för att hämta syre och intryck.

Blev inget uppträdande på Big Ben på grund av tidsbrist men jag såg AC/DC på Globen. Bra spelning, bra låtar, klockrent ljud.
Klicka här för att se ett videoklipp
Ni skulle varit där…

Bild stulen av Mattias Hamberg.

Gammal skåpmat från min förra blogg. Gjorde en enkätundersökning vad mannen på gatan tyckte egentligen. Ska homosexuella få amputera barn?

Del 2-4 efter hoppet.
» Läs resten av posten «

Som uppmärksamma läsare kanske har noterat så blev jag i veckan uppsagd. Det var med viss bävan min ryggradslöse fjant till chef kom ner och levererade nyheterna, och jag visste inte om jag skulle stampa ihjäl honom på plats eller gråtandes springa ut ur rummet som en japansk skolflicka…

Vilken jävla tid att bli arbetslös, och jag har ändå rutinen. Jag har tyvärr intrikat kunskap om den lokala Arbetsförmedlingens vindlande korridorer och hålor. Individuell coachning, söka jobb-kurs, känslan av meningslöshet utbredd över några månader – done it all. Det som till slut lossnade för mig var dock ett vikariat och lite bönnaflyt, en bra referens och en ärlig chans.

Fast vafan hjälper det? Nu står man här igen och skönmålar sovmornar och midnattsapatiska vardagsnätter framför Youtube. Jag har t.o.m fått erbjudandet av farsan att flytta hem (jag tror han är uttråkad), så jag ska ha råd att behålla min bil om jag väljer att leva på CSNs nåder (igen).

Men är inte det ett jävla Costanza-ögonblick? Att flytta hem till sina föräldrar när man är över 20. Prestigeförlust så inihelvete. Men å andra sidan älskar jag min bil…

2009 officially sucks balls.