Ibland får jag känslan av att allt som behövs för att något ska få en helt motsatt betydelse är tid. Ta svärdet till exempel:
En gång en statussymbol, en symbol för ett sanktionerat våldsmonopol, eller en symbol för en utmanande makt, för en besutten övre klass som svingade från höften som världens första penisförlängare.
The cutting edge of technology (typ år 1066).
Men idag…?
”Hur mycket tar du per timme sa du?”
Let’s face it, om du äger ett svärd idag, på ett icke-ironiskt vis, eller inte har bärgat pjäsen ur en förtrollad sten och således vunnit ditt konungarike, så är risken överhängande att du inte kontrollerar större delen av din tillvaro, utan snarare bor i din morsas källare och nej, jag vill inte ha french fries with that.
